OM MIG

Jag som skriver denna blogg heter Emilia och jag är 27 år. Jag bor tillsammans med min sambo och våra tre hundar i västkustens Halmstad. Våren 2012 avslutade jag min kandidatexamen som socialpsykolog/beteendevetare, men jag jobbar sedan 2006 som djurskötare på ett hönseri - men bara augusti ut, sen blir det till att leta efter den "rätta" karriären.

Jag är uppvuxen på en liten gård norr om Falkenberg, där vi hade höns, katter och en kanin. Så mitt intresse för djur har nog alltid funnits och legat mig nära om hjärtat.

Mitt hundintresse tror jag började när jag fick träffa min sambos föräldrars hund Molly. En blandrastik - flatte, labbe och vorste. Av någon anledning började vi också titta på Cesar Millan och sedan dess har intresset bara ökat.

När vi började prata om att skaffa egen hund, så var det givetvis vilken ras på tapeten - vilken?! Under hösten 2009 kom vi under vårt boletande i kontakt med en kooikerhondje som vi snabbt fick upp ögonen för. Men efter att ha läst på om rasen så ansåg jag att den var för krävande för mig som aldrig haft hund tidigare.

Jag träffade lite senare på en papillon och jag tyckte att det var den rätta rasen. Det tyckte däremot inte min sambo som absolut inte tyckte att det var en hund, så vi bokade ett möte hos en uppfödare för att ta reda på mer, vilket verkade ha omvänt min sambos syn på rasen. Jag letade i flera månader på blocket efter den rätta hunden för oss.

Den 1 februari 2010 hittade jag den rätta hunden på blocket - där var vår hund! Vi kontaktade uppfödaren direkt och bokade ett möte. Lite drygt en månad senare fick valpen flytta hem till oss - papillonen Sally.

Under hösten 2011 ville vi undersöka ordentligt om kooikern var något för oss, eftersom vi hamnade i tankarna om en andra hund och i november samma år flyttade Tyra hem till oss. En tik vi är fodervärdar till.

Redan när vi fick hem Sally så fick jag upp ögonen för hennes pappa - Tamino - och lovade mig själv att om han någonsin kom ut till försäljning så ville jag köpa honom. I maj 2012 så hände detta och efter många diskussioner, inre funderingar så kom vi fram till att han fick flytta in. Det är verkligen inte bara att ta hem en hund... till.

Vår ambition med hundarna är att de är aktiva familjemedlemar, som vi gärna jobbar med på vardagsnivå. Jag åker gärna på utställning, lär dem trix och tränar agility på naturens hinder. Min sambo tränar gärna spår. Mys i soffan är inte att förglömma.

Det är kul att se dem jobba, att vi gör det ihop och att vi har roligt tillsammans!