Hjärnspöken?

Att hundar drömmer, det tvekar jag inte en sekund på men kan de liksom människor drömma mardrömmar som liksom dröjer sig kvar i kroppen och i minnet när man väl vaknat? Jag misstänker att Tyra haft en mardröm när hon kom upp i morse, då jag inte har någon annan logisk eller vettig förklaring till varför hon kom ut från sovrummet med sänkt huvud, svansen nästintill mellan benen och gömde sig under mitt skrivbort och skakade. Uppenbarligen rädd för något då hon efter en stund drog sig tillbaka till sin bädd. Efter en stund verkade hon komma tillbaka till sitt vanliga jag, men det har gått i vågor idag.

Det måste jag säg är en utmaning, att ha en hund som inte är riktigt självsäker och trygg - även om det blivit bättre med Tyra, så känns det som att hon idag tagit några steg tillbaka jämfört med exempelvis igår. Jag sitter undrande över varför...

Vädret idag var helt underbart att ut och promenera i, så jag passade på med en långpromenad på 5,35 km med tjejerna. Jag tror tjejerna tyckte det var lika skönt som jag. Det gäller att inte glömma att hundar inte nöjer sig med enbart fysisk aktivitet utan att även det mentala hos dem också ska få sin dos av motion.

Här njuter tjejerna för fullt och efter bilden blir det full fart!