Tankar om träning och teambuilding!

Vår nästa utställning - en nationell sådan - är planerad att vara i slutet av augusti. Men eftersom vår senaste var början av juni samt att vi inte vet hur Tamino fungerar på en utställning, så har vi funnit en inofficiell vi kan värma upp lite på. Dock är det ändå omkring en månad kvar till den också och jag längtar...

Tjejerna vet jag fixar det galant och behövs bara tränas på så vis att de minns vad de ska göra. Dessutom verkar de tycka att det är roligt att få träna och framför allt få godis för det. Jag trodde att Sally skulle vara seg på att förstå att hon skulle stå fint på alla fyra och inte sitta ner, men det gick snabbare för henne att greppa det än jag kunde tänka mig! Underbart!

Tamino har varit med på en del utställningar och när jag fick upp honom på mitt "utställningsbord" så märktes det att han är van. Han visste vad han skulle göra. Men träningen behövs ändå, då vi inte är vana att göra det ihop.

Vi ska också träna att trava i ring, men det är lite svårt just nu när jag blev ordentligt förkyld och med feber. Ett övergående tillstånd som tur är, så det kommer att bli tillfälle till att träna "ringspring" framöver.

Jag har insett något - med tanke på att Sally inte är väldigt rastypiskt så trodde jag att de var omöjligt att få några bra placeringar på henne. Men i och med att domarna verkar se till vad de gillar mer än hur väl hunden stämmer in på rasstandarden, så är det inte så omöjligt som jag trodde. 

Men egentligen, vad är egentligen meningen med utställningarna om domarna mest bedömer efter sitt eget tycke och smak i stället för att bedöma hunden efter rasstandarden?

På den senaste utställningen så fick jag höra efter att Sally var klar i ringen att domaren sa att han inte gillade de större varianterna. En klar miss från honom att uttrycka sig så, tycker jag. Sally kom ändå på en andra plats i den gruppen. Jag tror de var fyra totalt.

Jag känner mig positiv till att alla våra hundar kan ta hem förstaplatserna, för att det verkar inte helt omöjligt!