Några otrevligheter...

Jag skrev det i gårdagens inlägg "Smått blir stort...", men det tåls att sägas igen - fästingar är obehagliga djur! Jag upptäckte Sally med att ligga och slicka länge på sin vänstra tass, så pass att den var röd. Så jag tänkte att jag fick ta och kolla om det fanns något där. Jajamen! Mellan framtårna sitter en fästing! Jag vill helst vill slippa plocka dem, men då jag inte vill att de sitter kvar efter upptäckt så fick jag plocka fram verktyget för att ta bort den. Gick ändå bättre än sist - övning ger färdighet!

Det händer något ovanligt hemma. Tjejerna som gått så fint överens och lekt flera gånger om dagen, gör inte det... Tyra åker på stryk av Sally. Vi har inte sett någon egentlig anledning till Sallys utfall, men vi har sett att Tyra håller sin svans väldigt högt emellanåt. Vi kom då att tänka på att det kunde bero på att Tyra löper och är riktigt redo för att bli parad. Svansen hamnar högt för att en hane ska komma åt. Sally verkar tycka att det är jobbigt och att hon försöker hålla sig undan från Tyra. Hoppas i alla fall att det går över.

Det är helt otroligt vilket väder vi haft i veckan. Som avslutning idag tog vi oss alla ner till stranden för att njuta. Tjejerna fick springa allt de orkade och lite till. Bada gjorde de också, framför allt Tyra.

Sedan fick vi för oss att vi skulle köpa glass och tur för oss att glassbaren hade öppet en stund till.

Innan vi satte och för att titta på film informerade vi vår hyresvärd att det kommer en hund till. Han var ute och jagade sin självgående gräsklippare, så vi passade på då han ändå befann sig så nära. Något som uppkom under samtalet var att deras katt är livrädd för hundar och att vi därför inte längre får ha tjejerna lösa i trädgården, då de kan skrämma katten. Jag förstår inte vad de tänker då. Vi bor ju här och det har inte vart några bekymmer innan med att ha de lösa i trädgården. Vi står alltid och övervakar dem, så de inte hittar på några hyss. Dock, står deras altandörr öppen och Sally ser detta så far hon in, då de inte talar om för henne vart gränsen går. Jag vill ju inte rusa in i huset för att hämta ut henne. Jag kan förstå deras situation med deras hundrädda katt, men jag tycker inte att de ska begränsa oss på det viset just med tanke på att vi också bor här. En kompromiss är att önska, så jag hoppas vi kommer fram till någon...