För att slippa köra så långt och för att kunna sova lite längre övernattade vi hos Joakims föräldrar. Den tidiga morgonen började kl 06.00, då jag sömnigt upptäckte en konstig knöl på Sallys ena framben. Jag fick gnugga gruset ut ögonen och undersöka närmare vad det var - en fästing! En ohyra som inte kan väntas med att avlägnas!
Vi anlände på utställningsområdet redan vid kl 08.15 så vi hade gott om tid att komma till rätta och ta det lugnt. Något vi inte hann med dagen innan.
Vi bosatte oss i kanten av ett stort träd i tron om att vi skulle få lite skugga och lite sol under dagen på filten vi satt på. Men tanken gick inte så långt att solen ju flyttar sig över himlen under dagen, så vi fick tillslut väldigt mycket sol!
Det blev en riktigt varm sommardag, något som påverkade både hundarna och oss. För det var varmt!
Vi fick tidigt veta av en bekant som sett domaren döma redan under gårdagen att det kommer att ta tid. I vanliga fall räknar man med att domaren dömer 20-25 hundar i timmen, vilket skulle innebära att det skulle bli vår tur efter ungefär 3 timmar. Men det tog mellan 4 och 4,5 timmar innan det blev vår tur. Alltså inte samma flyt som när Tyra ställdes.
Sally tröttnade tidigt och kändes lite tjurig, vilket mest troligen berodde på värmen. Så för att jag skulle slippa bli besviken så hoppades jag ändå på att hon minst skulle få bedömningen, som då handlar om hur väl hunden stämmer in på rasstandarden, "good".
Jag hoppades och bad om att Sallys skulle samarbeta i ringen, vilket hon också gjorde! Hon skötte sig väldigt fint!
Hennes kritik löd:
"Kraftig, något maskulin tik, korrekt bett, välplacerade öron, önskar mer behäng, bra hals, bra kropp, men är något mullig, korrekt svans, välvinklad, bra ben och tassar, acceptabel päls, rör sig trångt bak, övrigt bra."
Hennes kvalité blev "very good", vilket är steget bättre än "good". "Excellent" är ännu bättre.
Det är verkligen en hel vetenskap med det här med hundutsällningar. På vår inbjudan stod det att Sally skulle eventuellt ingå i en avelsklass, vilket vi var väldigt nyfikna på. Vi kunde se i programmet att det var totalt fem hundar som är avkommor till Tamino och att Tamino också var anmäld till utställningen. Men varken vi eller vår bekanta hade hört något om att nu fd ägaren tänkt att delta.
Det visade sig, när vi fått undersökt det hela från mer erfarna utställare, att om det är några avkommor från samma hund så blir hon eller som i detta fall han automatiskt inlagd i programet som en avelsgrupp. Men för att kunna genomföra denna tävlingsgrupp krävs det att han är deltagande, vilket han ju inte var idag. När man anmäler sig så har man inte en aning om vilka andra som tänker delta, det får man se först när man väl kommit till utställningen och köpt sig ett program. Lite framförhållning hade kanske inte varit fel i sådana här lägen... Det var hur som helst kul att se så många halvsyskon till Sally.
I alla fall, Sally får fortstätta att gå på diet för att förlora sin mullighet, men hon har jobbat bra för två och en halv vecka sedan fick hon ju kritiken om att hon var fet.
Nu ligger båda tjejerna utslagna på sin gemensamma filt! Det är skönt att vara tillbaka i hemmets lugna vrå!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar