Räkna får eller hönor?

Det sägs ju att man räknar får när man har svårt för att sova, oftast får man även se att de är vita - någon som hört att man räknar vita hönor?

Det funkar lika bra att räkna vita hönor på dagen för att kunna sova gott på natten!

Lånad bild!

115 000 hönor har jag varit med att lasta och de flesta bara i den här veckan. Det är ganska många! Bara igår och idag lastade vi 42 000. Det är unghöns som ska vidare till sitt nya hem som lastas.

Då känns det väldigt förståligt att jag känner mig slutkörd. Igår bäddade jag ner mig för att vila strax efter klockan 20 och vaknade inte till förrän klockan var omkring 23. Gick upp en sväng för att sedan gå och lägga mig igen. Jag sov som en stock genom hela natten, men jag kände mig inte utvilad när det var dax att gå upp igen. Kanske också för att tröttheten resulterat i en huvudvärk som var seg att bli av med.

Jag har fått rivsår, som jag hoppas läker fint. För att bli riven av en höna innebär oftast att såret blir inflammerat eftersom de har en del bakterier under klorna. Jag har blåmärken på armarna och ett under en nagel. Armarna slog jag antingen i burarna eller lådorna som hönorna skulle packas i. Fingarna klämdes i lådorna om jag inte hade rätt teknik, vilken dök upp efter att ha klämts ett par gånger - varav en rejält och därför blåmärket. =P

Samtidigt som detta varit fysiskt ansträngande och jobbigt, så finns ändå en skön känsla över att få röra på hela kroppen, ta i ordentligt och svettas på grund av att kroppen fått jobba.

I måndags satte jag upp mig på att hjälpa till med en annan utlasning, en som görs kvällstid och av höns som ska skickas iväg till slakt. Ett moment som jag under mina sex år på företagen inte varit med om.

  

Halv sju var jag på plats och vi började lasta runt sju. Vi var omkring 25 pers och vi lastade omkring 10 000 djur. Klockan elva kunde jag köra hem och snabbt ner i sängen för att kunna sova lite innan nästa utlastning av unghöns klockan sju morgonen därpå.

Fredag i morgon - en dag som är väldigt välkommen! Jag hoppas på fint väder, för då kommer jag att få "slappa" på en åkgräsklippare på jobbet.

Känslig mage...

Sally har en känslig mage, vilket vi fått erfara många gånger nu och jag vet inte om det finns något vi kan göra åt det mer än att vara medvetna om det och ta hand om det hennes känsliga mage får ett utbrott.

Att hon ibland spyr en gång brukar inte innebära något, men när det sker fler gånger under någon timma då är det dax för åtgärder.

I fredagskväll spydde hon två gånger och jag förstod att magen var igång. Provade att ge lite a-fil, men det fick hon inte behålla. Annars brukar vi ge pro-kolin, men det kändes inte lönt då hon inte fick behålla a-filen.

Vi kollade tempen, färgen på tandköttet och erbjöd godis för att se hur hon reagerade på det. Hon tackar i vanliga fall aldrig nej till godis, men den här gången var hon inte intresserad.

Så vi ringde veterinär. Då hade hon också börjat skaka och flämta. Vi behövde i alla fall inte åka in, bara vänta och se om läget förvärras för troligen hade hon fått i sig något som irriterat magen.

Jag gick sedan ut med henne på gräsmattan, där hon ställde sig för att bajsa. Det såg fint ut först, men sen kom stanken och jag förstod att det inte alls var fint - diarré.

Att ha en hund med mycket päls som byxor och att hunden dessutom har diarré innebär att mesta skiten hamnar i pälsen. Men det löser sig i duschen.

Sedan försvann skakningarna och flämtandet, men snart hörde jag henne gnälla vid ytterdörren. Det var bara att ta sig ut så fort som möjligt.

När hon började med att kissa trodde jag att det var falskt alarm, men sedan drog hon mig iväg till andra änden av trädgården för att även där bajsa ner sig. In i duschen igen.

Sedan var det lugnt. Veterinären rådde oss att fasta henne i 12-24 timmar och att sen smått börja med exempelvis kokt fisk. Hon sa även att vi skulle ha koll på att hon drack vatten, men att hon inte fick dricka för mycket.

Morgonen därpå började vi att ge en liten bit fisk med vatten som fisken kokat i, så att vi kunde se att hon fick behålla den vilket hon fick så hon fick lite till. Sen fick hon en ny omgång på kvällen och även morgonen efter.

Allt var lugnt och det gick åt det bättre igen. Vi vet aldrig vad hon fått i sig, men hon verkade fått ut det igen i alla fall.

Taminopaus...

 I torsdags hade vi haft Tamino hemma i tre veckor och där fick det bli en paus.

Vi skulle ju fått hem Tamino 17 maj, men det sket sig då Tyra söndagen innan började löpa. Men när hon var klar tre veckor senare så kunde han tillslut flytta in.

Ungefär 1,5 vecka senare inser vi att Sally börjat på sitt löp. Attans!

Första veckan var det ingen fara, då Tamino inte fick komma i närheten av Sally då hon röt till och gav sig på honom så fort han försökte närma sig. Men snart upptäckte vi en förändring hos Sally då hon plötsligt lät honom komma nära, slicka henne i örat och sniffa. Då kunde vi inte annat än konstatera att hon kommit in i sitt höglöp.

Så Tamino fick åka tillbaka till sin förra familj i väntan på att Sallys höglöp går över.

Vi hann alltså ha honom hemma i tre veckor och det kändes snabbt tomt och konstigt utan honom. Det är grymt hur fort man kan vänja sig!

Jag har inte haft någon som helst kunskap eller liknande om det här med löp och höglöp, men det har varit intressant att för första gången se hur det ser ut med en hane i närheten. Jag kunde även inse att det är som många säger jobbigt att ha en löptik i närheten av en hane. Vi fick spärra av hemma så Tamino och Sally inte kunde gå ihop för att inte utmana ödet, men Tamino blev gnällig. Han som tidigare varit väldigt tyst.

För mig så är det en helt otänkbar och äcklig tanke att en dotter får sin fars barn. Men den tanken verkar uppenbarligen inte finnas hos hundar. Borde inte de också ta hänsyn till sånt för att inte det ska bli en massa inavel?  

Ätbar regnbåge!

I form av muffins!

Jag såg en person lägga in bilder på just regnbågsmuffins på facebook och tyckte att det såg väldigt festliga och häftiga ut, samtidigt som de såg ganska giftiga ut.

Jag var bara tvungen att prova!

Det kändes annolunda att ge smeten sina olika och valfria färger. Spännande värre!

Det som tog längst tid var definitivt när smeten med de olika färgerna skulle ner i formarna. Nästa gång blir det nog inte så många färger, för alla färger räckte inte till alla formar. Men jag tycker att det ser giftigt ut ändå. Allt behöver ju inte vara precis likt - speciellt inte med de här.

Så här såg de ut när de kom ut från ugnen. Väldigt fina, men de ser knappast ut som riktiga muffins. Ska det här gå att äta?! De ser så grymt giftiga ut eller som om de var gjorda av lera!

Ska prova dem senare och jag hoppas att jag överlever! =P

Sju midsommarbilder!

I stället för sju blommmor att lägga under kudden - bjuder jag på sju midsommarbilder!

Sally söker efter midsommarblommor!

En humla har hjälpt oss hitta en!

Båda tjejerna spanar!

De hittade en häftig blomma. Om det sen är en blomma är en annan sak.

Sally ger sig på att sjunga "små godorna" och även visa hur man ska dansa kring midsommarstången! Om det går bra eller dåligt är en helt annan sak...

Tyra tror sig hittat något som inte går att missa och måste skynda!

Men det var inte jordgubbar, bara smultron.

Glad midsommar önskar jag och flocken! =)

Transplantation nödvändig!

Min "lilla" Toyota var hos doktorn i förra veckan, där operationen gick väldigt bra då ett påfyllnadsrör byttes eftersom han läckte bensin. Det var först när jag tankade som jag verkligen förstod vad det var för rör de hade bytt, för det röret var verkligen skinande blankt och nytt. Aha!

Jag frågade doktorn om de även kunde göra en uppskattning på höger arm - passagerardörren - där plåten rostar i nederkanten och har delat på sig, vilket kräver en operation det också. Dock fick jag prisuppgifter på att den operationen kan bli riktigt dyr - i alla fall för min plånbok - men att det finns andra alternativ. Alternativet var att byta armen - en begagnad dörr i samma färg eller i annan färg som man lackar om.

Jag fick tips på en sida där jag själv kunde leta efter en begagnad dörr i samma - vilket verkar som den bästa ekonomiska lösningen och igår fick jag kollat upp vad som fanns i sortimentet.

Tursamt nog fanns där en dörr i rätt färg som ska passa till patienten och den beställdes omedelbart hem!

Idag när jag skulle köra hem från jobbet så kom jag inte långt. För det första kändes det väldigt märkligt - något var inte som det ska. Jag stannade till för att undersöka om hjulen på min sida var okej, vilket de var. Sedan hann jag inte längre än så innan mobilen ringer - min chef, som jag precis lämnat på jobbet. Han informerade mig om att punkteringen sitter höger bak. Jag gick ut igen för att kolla och jajamen - punktering! Det var bara att köra tillbaka till jobbet igen för att byta.

Bytet gick fort då fyra män hjälptes åt med att byta däcket åt mig. Det enda jag fick chans att göra var att skriva loss muttrarna. Tacksamt dock och smidigt! Hade tagit längre tid om jag fick göra det själv.

Den troliga anledningen till punkteringen är den här spiken!

Sen fick jag göra ett nytt försök med att köra hemåt - eller rättare sagt till dagis för att hämta Tyra. På hemvägen svängde jag inom en däckfirma för att få tag på nya däck. Behövde två, då däcket på vänster bak även behövdes bytas.

Det är kostsamt med bil - men hur skulle man kunna klara sig utan den?

Sambobyte!

Idag flyttade en trogen och gammal sambo ut och in flyttade en ny yngre!

Jag pratar om soffor! ;)

Jag tyckte att det var dax att byta, framför allt när vi fick erbjudande om att köpa en begangad soffa för ett bra pris som vid undersökning upplevdes väldigt skön.

Vid mätning trodde vi att den nya soffan skulle få det lite trångt i det hörn den förra stod i, men den var mindre och passade därför väldigt bra in.

Sitserna på kanterna har fotstöd som går att fälla upp, vilket formar soffan likt en schäslong som jag verkligen vill ha. En schäslong-soffa skulle inte få plats i vårt nuvarande hem, därför är det väldigt smidigt med en som går att fälla ihop.

Nu fd soffan!

Nya soffan!

På plats!

Om någon är intresserad finns den blå-blommiga till försäljning. Det är en bäddsoffa, med plats för två personer - dessutom på delad plats om man inte vill sova ihop. Bara hör av er! 

Avancerad hjärnkirurgi!

Idag har jag utfört en avancerad hjärnoperation av vovvarnas leksak Lejonet.

En leksak som är avsedd för hundar, men som inte höll i ens fem minuter innan första såret uppkom.

Han har varit hos mig flera gånger för att få sina sår igensydda, men det här såret har krävt att han legat inne ett bra tag. Jag som kirurg har haft mycket andra saker för mig och inte haft tid att utföra denna operation - förrän nu!



Före!

 Som kirurg får man ha fantasi, då nål och tråd inte skulle kunna hjälpa patienten den här gången. Men med hjälp av en avlagd och färgglad strumpa kunde operationen äntligen bli av!

Efter!

Patienten meddelar att han mirakulöst kände sig helt återhämtad så fort operationen avslutades och han återgick direkt till sitt arbete som hundleksaken Lejonet!

Sannolikhet och jobbvärk!

Fick under förmiddagen ett sms från min sambo om att han tyckte att det var mitt ex som hade klivit in på arbetsplatsen.

Jag tyckte att chansen kunde vara väldigt liten för det, men ack så fel jag hade! Efter att min sambo pratat med killen kom det fram att det faktiskt var mitt ex, som inom några månader kommer börja jobba på samma företag.

Vad är sannolikheten för att ett ex börjar jobba på samma företag som sin sambo?
I mitt fall är den tydligen väldigt hög!

Jag lämnade idag in min Toyota till verkstad, för att byta ett påfyllnadsrör då bilen läckt bensin. Föredrar att använda bensinen för att komma från punkt a till punkt b, i stället för att "vattna" marken med bensin.

Lånar bil under tiden, så jag kör för första gången omkring i en kombi - en Toytota Corolla. Det blir väldigt troligt inte en sådan i framtiden när vi ska skaffa kombi. Svårt att förklara exakt varför, men det kändes fel och jag satt inte bra - även om jag såg väldigt mycket i backspeglarna som kändes väldigt stora.

Gårdagens jobb gör sig väldigt påminnd i kroppen idag. Jag har upptäckt muskler jag inte visste att jag hade! Ryggen har många muskler, bland annat! Jag har några fina ömma blåmärken och några rivsår på armar och ben. Jag vet inte om jag tycker att det kallas för träningsvärk, då jag inte tränat fram värken utan jag har jobbat fram den - jobbvärk!

Tyra fick vara på dagis utan Sally idag, vilket är första gången! Det verkade ha gått hur fint som helst. Fick även höra att Tyra förändrats från det att hon kom dit första gången - förändringen är som natt och dag. Det var verkligen jättekul att höra! =)

Att ha en löptik runt en okastrerad hane som markerar inne underlättar verkligen inte arbetet med att minska inomhusmarkerandet. Det går helt åt fel håll - det blir mer! Tacka vet jag stänkskyddet! Men det hindrar honom inte, utan samlar bara ihop det han får för sig att släppa ut så vi slipper torka upp det.



Löp skapar kaos!

Det är verkligen en sak att skriva blogg om sina hundar när man umgås med dem ofta och en helt annan när man jobbar sju till fyra och är helt slut när man kommer hem.

Jag har på jobbet idag varit med om att få lasta ut höns, alltså 16 veckor gamla hönor som ska till sina nya hem. Jag tror det var omkring 16000 höns som vi lastade totalt. Inte konstigt att man känner sig trött efter det!

Naglarna ömmar - delvis också efter tidigare dagars jobb - men även resten av kroppen ömmar eftersom den varit van vid att plugga, promenera och dansa, men inte jobba.

En skojig sak uppkom dock ikväll med vovvarna! Eller ja, skojig och skojig är det väl inte - men skrattretande!

Vi har sett Tamino vara lite mer närgången mot Sally än innan och att Sally många gånger sätter honom på plats.

Sambon upptäckte att Sally löper!

Känns lite surt då vi bara haft Tamino hemma i en och en halv vecka nu och att han får återvända en stund till sin förra familj.

Sen lite typiskt också att det inte löser sig med dagiset för henne heller.

Men som tur är så har vi min ena syster som snällt nog ställer upp som hundvakt, oavsett om det är en eller två hundar som behöver komma ut och kissa.

Tycker att detta ordspråk passar lite bra in på kvällen:

"Och ur kaoset talade en röst till mig som sa: Le och var glad för det kunde vara värre. Och jag log och var glad och det blev värre...."

Dock anser jag inte att det är ett kaos jag lever i, men det kan upplevas kaosartat och struligt. Men vad gör man inte för att få dela sitt liv med några härligt underbara hundar!?

Onödiga dagar!

Träffade på ett citat en kompis lade ut på facebook idag och jag tycker att den är väldigt talande en måndag så här:

"Dom här dagarna mellan helgerna är jävligt onödiga!"

Slappesöndag!

Det är skönt med dagar då man kan gå i pyjamasen/nattlinnet hela dagen!
Det är en skön slappedag!

Igår efter en amerikansk frukost med familj och morföräldrar tog vi oss ner till Järavallens naturreservat för att delta på en kooikerträff som Skooi anordnar. Som ni ser på bilden var vi inte många, men ändå skoj att se så många kooikrar på samma plats. Får se om det blir medlemskap i Skooi framöver.

Något jag tyckte var väldigt roande var att se hur Tamino ordnat sin sovplats, som ett litet bo. Han har nu bott hos oss i en vecka och det känns som att han finner sig tillrätta här. Jag tror att jag är hans favorit här hemma. ;)

Vi jobbar på att få hans inomhusmarkering att försvinna och jag upptäckte att han mest gärna markerar på morgonen, alltså direkt när han får komma ut ur sin sovhage. Så får han kissa ute så fort som möjligt så verkar det inte hända så mycket i stänkskyddet. Annars blir skyddet fullt! Så det verkar som att vi ska kunna få bukt på detta. Ett rent måste!

I övrigt är han väldigt lugn och gör inte så mycket väsen ifrån sig. Han är väldigt mysig av sig och gillar verkligen att bli kliad på magen.

Här ligger Tamino och myser i sitt tillverkade bo!

Framträde och stänkskydd!

Vilken dag det var igår! Jag hade tidigare fått i uppdrag av mitt fackförbund att dela ut stipendier till några studenter på en gymnasieskola här i trakterna. Något jag varit väldigt nervös över då det verkade som att jag skulle ställa mig inför alla dessa människor i lokalen, prata i mikrofonen, plocka upp mina stipendiater, läsa upp motiveringarna och överlämna till de lyckliga.

Jag har delat ut stipendier två gånger tidigare på en annan skola, men då delade jag bara ut medan någon annan stod för snacket i micken.

Dagen innan - i torsdags då - kunde jag lugna ner mig något då det kunde bli så att jag inte behövde säga något. Men jag hade något i bakhuvudet som sa till mig att jag skulle ställa mig och prata i micken och att jag behövde göra detta, trots att en annan del av mig verkligen inte ville göra detta.

Jag gick upp i god tid för att hinna göra mig i ordning och kläderna jag skulle ha hade jag plockat fram kvällen innan. Jag valde att ta på klänningen sist för att verkligen hålla mig ren - då olyckor händer så lätt när de helst inte får - och det gjorde jag tio minuter innan jag skulle köra. Till min stora förskräckelse så kunde jag inte knäppa klänningen helt, utan det saknades en cirka 10-15 cm innan dragkedjan dragits hela vägen upp. Panik!

Snabbt fick jag fram en annan klänning men då passade inte smycken eller bolero till och även det fick matchas om! Som tur var blev det väldigt bra ändå. Men synd om klänningen som jag gillar så mycket och inte fått använda så många gånger...

Jag kom till platsen den tid jag hade planerat och såg alla glada studenter. Jag är glad att man bara tar studenten en gång, för det är tusan vad det låter om dem!

Hur som helst, jag hittade snart min plats som stipendieutdelare och frågade även om hur de hade tänkt att min utdelning skulle gå till, exempelvis vem som läser upp motiveringarna. Det var ju helt självklart att jag skulle göra detta! *glurp!*

Jag hade visserligen jobbat på att förbereda mig tidigare under veckan och jag fick fortsätta i stolen där jag satt och väntade på min tur. Största grejen var att andas! 

Det blev min tur och jag promenerade upp till micken. Det gick väldigt bra, för att kortfattat berätta hur det gick. Jag känner mig otroligt stolt och nöjd över att jag klarade av det! Vilken känsla!

Sambons bild från 2008 - klänningen och jag!

Under dagen hade vi min andra syster som hundvakt och visst är det spännande när man då får sms om att Tamino stod i hallen när hon kom in! Han hade lyckats ta sig ut ur sin hage - gud vet när. Det hade inte varit så farligt om han inte markerade inne, MEN som tur var hade jag i min stress iväg till studenterna låtit bli att ta av honom stänkskyddet, så allt han hade markerat hade hamnat där! Puh!

Far och dotter!



Premiärbesök på stranden?

Vi är lite osäkra på om Tamino någonsin varit på en strand förut, för om inte så var det första gången för honom idag och han såg ut att trivas.

Ingen av dem hoppade i vattnet idag, inte ens Tyra som alltid brukar hoppa i. Kanske berodde det på att det var lite mer vågor idag än vad det brukar vara när vi kommer ner.

Tid!



"Tiden går inte - det är vi som rusar fram genom den stillastående evigheten."

"Tiden står stilla. Det är vi som rör oss åt fel håll."

- Stainslaw Jerz Lec (1906-1966)

Hundvakter!

Då är jag tillbaka på jobbet igen. Känns annorlunda att åka dit än vad det gjort tidigare, speciellt i vetskapen om att det nu finns en ände och en sista dag.

Eftersom vi fick hem Tamino i lördags, så kändes det lite hastigt att sätta honom på dagis redan som idag. Därför fick vi leta efter möjliga hundvakter som skulle kunna ta ut och kissa honom medan vi jobbar under ett par dagar den här veckan. Min ena syster och hennes kille ställde upp.

När jag under en rast gick in på min facebooksida fick jag syn på att de i sin status lagt ut en bild och skrivit att de var hundvakter samt att det gick sådär:

Lånad bild!

Det gav verkligen ett gott skratt och som tur var så var det inte så illa som det ser ut på bilden, utan alla tre vovvarna var hemma när jag kom hem.

Det blir att dejta kudden och sängen tidigt ikväll, för mina ögon orkar inte hålla sig uppe och hade de fått bestämma så hade jag somnat för ett par timmar sedan.

Tack till min lillasyster och hennes kille för hjälpen idag!

Vår första dag...

Vår första dag tillsammans med Tamino.

Det har gått hur fint som helst - inga kissmarkeringar och inga bråk. Inte ens gnabb, utan alla verkar gilla läget eller i alla fall acceptera det. Än så länge...

Det var roligt att se Sally försöka få Tamino till att börja leka, men han verkade inte riktigt veta hur han skulle hantera det utan satt kvar på filten han satt på och bara tittade på henne. Men det kommer nog. Vi får ge honom den tiden han behöver.

Vi tog en gemensam promenad alla fem och det blev ganska många fina bilder:

Utställningsresultat och ny sambo!

Idag har vi varit på utställning i Bosjökloster.

Vi har hittills haft tur med vädret på de utställningar vi tidigare varit på, men då väderprognosen lovade regnskurar under dagen plockade vi med oss så vi skulle klara oss undan en eventuell skur. Fast nu var det inte så att det kom lite skurar - det regnade i stort sett konstant i tre timmar. Men det höll upp precis i samband med att vi skulle ställa ut - först under Sallys uppvisning och någon timma senare under Tyras.

Det gick väldigt bra för båda tjejerna idag och jag är väldigt stolt över dem! Träningen verkar ge fina resultat, vilket är riktigt roligt!

Sally hamnade på andra plats i sin klass och hennes kritik löd:

"Tik på större skalan, välformad skalle, tillräckligt nosparti, ljusa ögon, kunde ha bättre behäng, bra hals och rygg, lång i längd, lever ett gott liv, något platt svans, vacker päls och färg."

Tyra vann sin klass (BIR) och fick hp, men fick ingen placering i tävlingen (BIG) med övriga BIR. Hennes kritik löd:

"Harmoniskt hopkommen med bra proportioner, feminint tilltalande huvud, korrekt bett, bra pigment, bra hals och rygg, bra bröstkorg, vinklar, ben och tassar, rör sig harmoniskt, trevligt temperament."

Sally väntar på uppehåll!

På hemvägen hämtade vi Tamino som nu fått flytta in hos oss - äntligen! =D
Han har redan försökt att markera inomhus, men vi har lyckats stoppa honom och för säkerhetens skull fick han sitt nya stänkskydd på sig också. Något han verkade uppleva lite jobbigt. Dessutom i min okunskap om hannar så hade jag inte lyckats sätta stänkskyddet korrekt, så han lyckades - trots att jag försökte stoppa honom - skvätta lite på en plats.

Vi ser fram emot att lära känna honom och dela vårt liv med honom!