Vi skulle ju fått hem Tamino 17 maj, men det sket sig då Tyra söndagen innan började löpa. Men när hon var klar tre veckor senare så kunde han tillslut flytta in.
Ungefär 1,5 vecka senare inser vi att Sally börjat på sitt löp. Attans!
Första veckan var det ingen fara, då Tamino inte fick komma i närheten av Sally då hon röt till och gav sig på honom så fort han försökte närma sig. Men snart upptäckte vi en förändring hos Sally då hon plötsligt lät honom komma nära, slicka henne i örat och sniffa. Då kunde vi inte annat än konstatera att hon kommit in i sitt höglöp.
Så Tamino fick åka tillbaka till sin förra familj i väntan på att Sallys höglöp går över.
Vi hann alltså ha honom hemma i tre veckor och det kändes snabbt tomt och konstigt utan honom. Det är grymt hur fort man kan vänja sig!
Jag har inte haft någon som helst kunskap eller liknande om det här med löp och höglöp, men det har varit intressant att för första gången se hur det ser ut med en hane i närheten. Jag kunde även inse att det är som många säger jobbigt att ha en löptik i närheten av en hane. Vi fick spärra av hemma så Tamino och Sally inte kunde gå ihop för att inte utmana ödet, men Tamino blev gnällig. Han som tidigare varit väldigt tyst.
För mig så är det en helt otänkbar och äcklig tanke att en dotter får sin fars barn. Men den tanken verkar uppenbarligen inte finnas hos hundar. Borde inte de också ta hänsyn till sånt för att inte det ska bli en massa inavel?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar